måndag 15 oktober 2012

Sluten

Vart på kurs för fjärde gången tillsammans med ett härligt gäng och sköna lärare. Temat den här gången var persongestaltning, kroppsspråk och känslor.

Jag kände redan på morgonen att jag inte var på g. Vi kastas in i första övningen och jag känner mig helt sluten. Stenmur kring mitt hjärta och ingen ska få se varken mig eller mina känslor. What?!! jag visste inte att sånt också kunde hända. Tänk om det här aldrig försvinner, hur ska det då gå på reklaminspelningen om några dagar. Tänk om det här... tänk om jag aldrig mer kommer att kunna agera igen? 
Tanken var att jag skulle spela en karaktär jag själv kommit på. En 14 årig trotsig tjej med jobbiga omständigheter. Det slutar med att jag spelar henne istället för att vara henne. Att bli ett med karaktären är det enda rätta för mig, men jag kunde inte. Det tog bara emot. Jahapp. Tack och lov var de följande övningarna inte krävande på samma sätt utan mer lättsamma. Strax därpå gjorde vi en övning som jag tror var den roligaste improvisationsövningen jag vart med om.

Jag tycker att det är jättesvårt att improvisera. Att hitta på saker att säga på beställning har aldrig varit min grej. Ska försöka hitta tips på hur man kan bli bättre och även dela här. Men övning ger färdighet så det gäller att hålla igång. Öva på det som behövs och finslipa det man redan är bra på.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar